Öppna tankar

Denna morgon vid frukostbordet dök ett filmklipp upp i sociala medier. Det var väl egentligen inget nytt som Eckhart Tolle sa, men efteråt kändes allt så lättförståeligt.
dealing with anger, resistance and pessimism (5.00-7.15 extra viktigt)
"Bring in the awareness, that will change everything"

Ohälsa bland ungdomar, vuxna ökar - både den fysiska och mentala. Fler mår allt sämre och oroligheter runt om i världen blir synliga, vare sig det gäller individer eller stressade samhällsmiljöer. Skolungdomar har svårt att fokusera på studier, vuxna hinner inte prata med varandra. Vad gör vi åt sådant? 

För det första tror jag många har skygglappar på ända tills kroppen eller din omgivning reagerar och säger "stopp!". De som blivit utmattade/utbrända vet att kroppen skickar allra möjliga signaler som att blir väldigt trött, irriterad, får utslag, kan inte tänka klart osv
För det andra vill man inte se eller känna "svaghet" så som ilska, osäkerhet, otillräcklighet utan hittar något yttre att "belöna/trösta" sig med eller "skylla" på. Annars säger "egot" att man inte har lyckats och det är något fel på en. 
Inget av det här håller i längden.

Vad herr Tolle menar är att när vi blir medvetna, kan vi se och hantera saker mer "utanför oss". Vi kan identifiera vad tankarna gör med oss och må mer väl. Därför är meditation, mindfullness, yoga eller andra avslappningsknep bra - där vi blir närvarande i nuet genom att notera med våra sinnen, ta in hur omgivningen känns. Tankar släpps och våra basala överlevnadsinstinkter kan slappna av. Ju mer vi övar på det, ju tryggare känner vi oss - vi upptäcker tex att kyla gör oss frusna, att smärtan i handen lättar när vi andas allt djupare. Det får oss också att släppa vårt "ego", som är oerhört mycket i vägen. Det skapar tankarna som drar iväg, som förklarar för oss vad vi "måste" göra, ofta enligt invanda tankemönster.
Mer om "ego" i boken en-ny-jord

Denna medvetenhet/närvaro gynnar inte bara ditt välmående. Är du närvarande upptäcker du också hur andra mår, kan stötta dem och se dem som de är - människor, natur och djur. Bygger vi relationer, samhällen med detta som fundament har vi något oerhört hållbart!
Building Compassion

"Mindfulness or meditation is not... a goal of sitting in a corner, on a cushion with your eyes closed. In fact it´s intended to improve our human connection with others and dissolve the distinction, so that we all feel connected." (ca 8.20)

Nystart

Vi har ju haft vår första odlingssäsong med två odlingslotter (2x100 kvadratmeter). Hur har det gått?
Tja, det har inte varit optimalt - mycket har växt dåligt, regn och sol har inte kommit när det passat. Ogräset har trivts ändå och vi har inte riktigt hunnit med. Nu väntar vi dessutom bebis när som helst och försöker därför avveckla den ena blöta odlingslotten. Planen är att täcka med pressening och kväva det mesta av ogräset. Vi hade gärna täckt med organiskt material, men slitet med det passar inte "leråkern" eller kommande familjeliv.










Vi flyttar perenner och planerar odlingslådor på den lott vi ska behålla. Det är kul jobb det och fungerar bra med bebismagen. Vi har investerat i växter som bin och andra pollinerare gillar - stäppsalvia, jätteverbena, kärleksört, isop, olika veronikor, stjärnflocka...
Vi lyckades med att driva upp egna lavendel från frö i år! Så kul! De ska rama in kryddlandet. Satsar allt mer på växter man kan torka och krydda maten med. De liksom sköter sig själv och håller länge. 

Honungsskörden blev vi nöjda med och det mesta har redan gått åt. Nära och kära som hamstrat honungsburkar som bara den. Inget som ger vinst, utan vår nyinvesteringen i biodling kräver nog ett par år till innan det ger plus i kassan. 




Nu inväntar vi höstvilan och med den bebis. Ska bli spännande upplevelse att
se vad som gömts sig där inuti. Lite som de frön och plantor man sätter. Vad ska det bli? 

Det mesta i hemmet är redo för en liten människa. Det har också tagit en del tid, var väl inte direkt tanken att klämma in allt i EN lägenhet - men så får det bli. Inte läge att köpa hus när tankar på att byta arbetsplats/yrke finns (alltså rejält flyttbar). Hade gärna varit kvar som lärare på nuvarande ställe, men när man blir så hårt pressad att ens hälsa står på spel - är det verkligen inte värt det! Trist, men det går att lösa ändå. Erfarenhet och kunskap finns det gott om, ska bara få detta att blomma ut. 
Precis som lilla barnet som kommer...ge den vettiga förutsättningar, så ska det bli något fint.

Det känns härligt med all nystart!

svängig "Autumn Leaves"

Mer bin

Ibland får man lära sig saker  ofrivilligt, som att hantera en bisvärm. Låt mig berätta...

För en och en halv vecka sedan befann vi oss 14 mil från odlingslotterna när telefonen ringde: - "Här är massor av bin som flyger vid min odlingslott." 
Jaha, vi fick lite mer bråttom i väg söderut.  I bilen diskuterade vi fram och tillbaka. Inte kunde det väl vara våra bin? De har ju gott om plats, unga drottningar, mat och lever ett fint liv.  Oavsett, hur tusan gör man med en svärm? 
När vi kom fram syntes inga förrymda bin till. Vi synade vårt stora samhälle och fann drottningen och allt såg bra ut. Avläggaren (årets nykomling) såg också ut som väntat. Inget mer hördes förrän...

I måndags, då ett sms kom: 
- "Hej, jag har bin här på min lott för avhämtning!" Vad tusan, inte igen?! Jag var själv hemma, då andra delen i duon börjat arbeta efter semestern, inte vill jag väl fånga in bin själv - vet ju inte hur man gör!?
Spatserade runt tillsammans i området på kvällen istället, inga bin syntes till. Så vi antog de hade flugit iväg...igen. Letade på Länstyrelsens hemsida efter telefonnummer till närmsta bitillsynsman. Det är denne man kontaktar när man hittar en svärm. Anticimex är mindre intresserade av att hantera bin. 
Han var på semester, men gav oss rådet att försöka fånga in den, om vi hittar den, och kolla igenom våra samhällen. Vi återvände hem och frågade på sociala medier om svärmen mot förmodan kan ha kommit från våra bin. Flertalet ansåg de kan vara någon annans bin som rymt.

Så kom ytterligare ett samtal... i går morse: 
- " De sitter en hel klunga bin bakom mina hallonbuskar."  
Bah! På med kläderna och släpa med utrustningen, rota fram en kartong, silvertejp och spärrgaller. Vi har ju inte en extra bikupa att sätta dem i. Dessutom är jag ju själv hemma, men nu får det vara slut på biletandet. 

Mycket riktig där satt de på hönsnätet bakom hallonbuskarna. Bestämt sopade jag ner dem i lådan i omgångar, de flög irriterat upp i luften och satte sig på samma ställe igen. Lyckades inte få ner alla, men hoppades att drottningen kom med i alla fall. De stannar där hon är. Jag tejpade sedan fast lådan och svettig, lite trött drog jag mig hemåt igen.
På kvällen kollade vi sedan till dem och resterande bin var borta. Tjoho, vilken lycka! De verkar ha flugit in i lådan allihop. 
Vi tittade grundligt igenom våra samhällen, såg drottningarna och allt såg ut som väntat. Alltså inte våra bin som rymt!

Hörde av mig till bitillsynsmannen idag igen. 
"- Har de mat?" , frågade han.
Bah! Nej, de har de ju inte. Så återigen...på med kläderna och iväg. Petade ner lite foderdeg (diverse sockerarter som de gillar) och nu inväntar jag bitillsynsmannens återkomst efter sin semester i morgon. Då får vi reda på om bina är friska och hur vi ska göra med dem.

Som sagt... hade väl inte tänkt lära oss så mycket om svärmning, men nu är vi den erfarenheten rikare också.

Lång tid för semester

Eller nja, semester kan ju vara att bara ta det lugnt. Det gör inte vi.

Vi har två odlingslotter att sköta i år och det tar aldrig slut. Smarta nog satte vi mycket potatis ganska tätt och där under blasten finns inget ogräs. Fast ogräs finns det gott om på andra ställen. Vi har satsat på mer perenner i år och blommor - nästan så mycket att vi glömt bort grönsakerna! Men lite morot, romansallat, lök, gurka, tomat och paprika ser det ut att bli ändå. 

Vi har ju bina som vi tänkt på i och med all blommorna. Det är ju andra året vi håller på som biodlare, det är nu det är på riktigt! Samhället har överlevt och vi gav oss till och med på att göra en avläggare i slutet på maj. Nu i veckan tittade vi till det igen och ser att drottningen däri är i gång med äggläggning! Vilken lycka, vi klarade det helt själva.
I söndags skattade vi - alltså skördade och slungade honung. Så magiskt, åtta fulla ramar tog vi från de flitiga bina. Det gav mer honung än vi trodde. Bara hem att ympa och röra honungen slät och len. Mums! Kan nog bli en och annan burk till försäljning med.

Sedan pågår ju ett projekt att flytta ihop också. Huset med stort "H" är inte funnet inom rimligt pris, men vi väntar inte mer utan klämmer ihop oss i en lägenhet så länge. Massor av prylar och kläder att rensa ut och ge bort till secondhand. Praktiska lösningar på förvaring slipas det på. Fast just nu ser det mer stökigt ut än någonsin, i väntan på garage och förvaring hos föräldrarna. Men det kommer bli så bra till slut...och mängder av utflykter får det bli, så trångboddheten inte blir så påtaglig alla dagar.



Jodå, vi kommer ge oss tid till vila och upplevelser på andra platser med - det är ju trots allt sommar och som vackrast då. Det blir mer musik (bild från Coldplay Ullevi) och natursköna miljöer i Bohuslän till att börja med. 
På återseende.

Avstånd och Vila

Tillbaka vid tangentbordet! Det har funnits anledning att prioritera annat för den ene av oss. 

Anledning är påtvingad förändring i yrket, vilket har tagit tid och kraft. Det har handlat om att försöka skapa en hållbar arbetssituation som pedagog. Tyvärr har det inte resulterat i något bra, varken för den som ska undervisa eller för eleverna. Man kan sammanfatta det hela med att kunskap om pedagogisk styrning och ekonomi inte alltid går ihop. De som får betala priset är de enskilda pedagogerna och eleverna. Man tror sig kunna "pressa och effektivisera" fram kunskap utan att se till den komplexa helheten och individernas behov. Det är ohållbart läge och jag väljer att prioritera min egen hälsa, ambition och optimism och tar därmed någon form av "paus".
(Lånad bild från okänd)

Paus är en väldigt bra hälsofaktor, framför allt den mentala vilan. Mitt arbete innebär inte så mycket fysisk utmaning, men allt det där andra suger mycket energi. Framför allt när man ska vara inspirerande, kreativ och problemlösare så det smittar av sig på 450 ungdomar. Puh!
Det liksom händer härliga saker när man befinner sig i vila. Det kan fortfarande handla om att man utför något, men det kräver inget ansträngande av dig. En promenad i naturen eller stillsamt påtande i trädgården ger sådan återhämtning.
Då får du ro och släpper "måste-bör-tankar" och då kan annat sväva in. Du får möjlighet att känna in dig själv - dina känslor, din andning och din kropp. Vilket kan locka fram drömmar, längtan och behov som trängts utan av all stress och press.

Vila är ingen "lathet" eller "ineffektivitet" utan snarare en förutsättning att utveckla tankar som kan leda vidare till något mycket bra. Historiskt sett är det det som fått mänskligheten att nå framfång. Inte kom man väl på de mest briljanta idéerna när vi jagades på grässlätterna och våra hjärnor var inställda på "flykt"/stress ? Utan när vi i stillhet låter våra funderingar och skapande leda oss vidare. Vi ser möjligheter och känner ingen hopplöshet eller uppgivenhet, för vi vet att vi kommer till en lösning. 
(Bild från Instagram)


Då slipper vi mycket av "utmattning", många former av "psykisk ohälsa", "självdestruktiva handlingar" och hamnar i balans. Jag hoppas så småningom kunna få hitta andra sätt att stimulera den vilande kreativiteten hos mina medmänniskor.
/Peace

 Här finns mycket klokhet och kreativitet i dessa böcker...

Ohållbart i det som ska skapa framtid

Vad finns runt omkring dig och livet i samhället som är tecken på ohållbarhet?
Fundera en stund...

När man vill arbeta med det som är hållbart, ser man tydligt det som inte är bra. Det är exempelvis stress, miljöförstöring, ensamhet, köphets, ytlighet, psykisk ohälsa, tidsbrist, konflikter, hat och rasism. Vi vuxna ser det men även barn och ungdomar. Detta leder till oro och otrygghet - som kan leda till mer ohållbarhet om man inte får syn på orsaken bakom och agerar i rätt riktning.
En skolkurator om ungdomarnas ohälsa.

Behovet av att "lyckas"? 
Det råder en enorm hets kring resultat i svensk skola. Skolors personal och elever värderas efter deras betyg och "mätbara" och dokumenterade resultat. Betygsinflationen har nog aldrig legat så högt och lärare pressas att sätta höga betyg - till och med av deras skolledare! Eleverna har alltså inte de kunskaper som betygen är "värda" längre. Se Uppdrag Granskning 
Vill vi ha det så? Yta före innehåll? Detta "produktionstänk" och bevis på "tillväxt"?

Efter snart 20 år i skolvärlden står jag nu i denna röran och känner att det är en kamp för hållbarhet varje dag. Som lärare är du allt oftare maktlös i frågan och man blir lätt "avprofessionaliserad" (trots lärarlegitimation, behörighet och universitetsstudier på över 5 år). Mer på området avprofessionalisering av lärare . Det ska helt enkelt levereras på topp, trots allt större utmaningar i vardagen. När framgång baseras på enbart "mätbara faktorer" i alla lägen, blir man less.

Så vad har vi då för möjligheter? För det första måste man se till vad man arbetar med - människor! Dessa har tankar, behov och relationer är det viktigaste av allt. Det utgör själva myllan. Lär känna den!
"Eleverna trivs verkligen med dig - din sociala förmåga, men det har du inte betalt för." Mysigt sagt av skolledare? Så kan vi inte ha det! 

Har Sverige råd att förlora personer med enormt engagemang i diverse yrkesroller? Alla som med mänsklig kraft arbetar med hållbarhet - både inre och yttre. Där behov kommer till sin rätt, där man trivs och frodas. 
Blir förbannad och uppgiven av att fler inte förstår. Jag kommer aldrig ösa på konstgödning (högre betyg). Det är den hållbara odlingen jag vill ägna mig åt, den finns eller så skapar jag den ihop med fler som förstår...någonstans. Det valet har vi alltid.

Mandelmanns...

Den första säsongen av "Mandelmanns" på TV4 har vi följt med leende på läpparna. Vi har känt igen oss på flera sätt, inte så mycket i själva gårdslivet, eftersom vi bor i två städer, men i känslorna. Skala man av det praktiskt tillrättalagda inför TV-kameran, så lyser deras glädje fram. Och vi är inte ensamma med den uppfattningen.

Så när Mandelmanns visar kronärtskockor i TV-rutan, kan vi konstatera att fröna är slut i butikerna några dagar efteråt. Vi har haft den effekten tidigare, med Ernst och mat-Tina. Varför?

Glädje och genuint intresse inspirerar väldigt mycket. Just nu suktar många efter att hitta tillbaka till tid med varandra och tid på naturens villkor. Ingen stress, inga krav utan hårt arbete som baseras på årstiderna. Energin man har på sommaren balanseras av den viloperiod som mer råder under vintern. Många yrken har inte några viloperioder utan kräver 100% varje dag, på någon annans villkor. 
Så självhushållning lockar, man skapar något för sig själv och överflödet kan man spara eller dela med andra. Likaså kunskap, dela och lagra till nästa tillfälle. Maten man äter vill man ha koll på, hälsosam och ekologisk. Inget går förlorat.

Men framför allt handlar det om relationer - det är kärnan i Mandelmannseffekten! Känslan till naturen, maten och människor. Att bry sig, att glädjas och dela det med andra. Det är våra behov, det skapar trygghet och harmoni. Vi är där, närvarar, tar in och förstår! Utan "känslan" i det man gör blir det sällan bra. Men då är det också värt att gå upp mitt i natten för att elda fram värme till aprikosträden, bryta upp ladugolvet för att få fram kattungarna och pressa grönsakerna till syrningar. 

Det här är ingen tillfällig effekt, där här är så vi vill leva - om vi bara vågar tro på det.
(samtliga bilder TV4)

Hållbart i praktiken

Det finns så många frågor och osäkerhet i hur man lever hållbart. Det räcker liksom inte att panta burkar, cykla till jobbet och skänka lite pengar till någon välgörenhetsgala. Det handlar om mer. Världen indikerar att många av oss hamnat fel och vad gör man?



En omställning till att förenkla livet, skala bort det som inte är nödvändigt kommer inifrån. Vi behöver se till våra behov - sociala, existentiella och materiella. Vi behöver känna trygghet, tillhörighet, värde, möjlighet att påverka och känna oss tillräckliga. Det hållbara i att hitta dit baseras på hur naturen fungerar, din kunskap om dig själv och hur vi finns för varandra.



Vi har inlett ett "hållbarhetsår", som ger oss möjlighet att för en tid leva och fundera över omställning i praktiken. Detta gör vi ihop med andra vuxna och barn, som en liten familj på Sörby Naturhälsogård. Den yngsta deltagaren är 3,5 år och den äldsta 65 år. 

Det praktiska kretsar kring att vårda naturen, ta till vara på skörd och laga vegetarisk mat - men framförallt lära känna varandra. Allt genomsyras av omtanke och att dela med sig av det man förmår just nu.









Den här första helgen fick vi lära oss beskära fruktträd, täckodla, syra grönsaker, stycka lamm, bygga insektshotell och så frö. Vi insåg att vi kan en del om odlande redan, vilket många deltagare inte kunde. Helt klart är det kunskap som går förlorad idag - för maten ligger ju liksom där i livsmedelsbutiken. Fast om man ser på hur ineffektiva stora monokulturer är jämfört med eget odlande, blir valet enkelt. Odla nära och ät efter säsong!





Vi pratade mycket om att det är så givande att möta folk som brinner för hållbarhetsfrågor. Man delar ofta samma funderingar över hur man ska få det egna livet att gå ihop utifrån en hållbar livsstil. Det kan handla om att le mot någon, hålla upp en dörr eller engagera sig i miljöfrågor.  Mest handlar det om att ändra inställning till våra behov.

Materiella behov: Vi har reklamen runt oss överallt och "ha-begäret" är lika illa vare sig du köper ekologiskt eller secondhand. Så att ta bort "behovet" av att köpa, gör vi genom att nöja oss med det vi har, laga och slita ut. Därefter kan man hitta nytt användningsområde eller ge bort. Det går utmärkt att ha gamla möbler, gammal bil och dela redskap med andra.

Sociala behov: Umgås, prata, ta hjälp av varandra - lyssna utan att döma och dela djupa tankar. Något vi märkte många av de yngre deltagarna saknade. De verkade umgås med "facebook-yta" mest hela tiden. Våga vara sårbar helt enkelt.

Existentiella behov: Kom ihåg att vi är en del av naturen och samverkar med den på dess villkor. Sedan kan man lägga till någon religion för att känna ett syfte utöver det. Hitta ditt syfte och låt livet ha sina mörka moln också. 


Nu gottar vi ner oss i mer litteratur, sätter frö, plastbantar och lagar mer vegetariskt. Det är kul och lärorikt. Vi bryr oss och ger kärlek. Kram

Frö för fler

En del av Duogardens idé är ju att dela med andra. Erfarenheter, nyfikenhet och inspiration. 
När man nu sitter i februari och längtar till att den första vårvärmen väcker liv i allt igen, vad vore väl bättre att se över sina fröer och dela med sig.

Många är vi som låtit spara frökapslar och samlat på oss de små startskotten. Vi testade en del blommor för att variera odlingslottens intryck förra året. Vi hade ringblomma och malva bland hallon och mangold. Jungfru i det gröna bland gullöken. Allt fungerade fint!



Just jungfru i det gröna var kul att testa. Den klarar lerjorden på odlingslotten bra, särsklit när löken var skördeklar fick den fart! Blommorna är härligt blå (har sett att det även finns vita sorter) och snygga att plocka in. Det som kom som en kul överraskning är de vackra frökapslarna som håller formen länge - både inomhus och i landet över vintern. 



Om man stoppar ner några frö i ett litet kuvert, så kostar det bara porto. Gå in på Instagram #duofröbyte eller @duogarden.

Så vi börjar med att erbjuda jungfru i det gröna - vad har du på lager?

Spargris

Hur man än vrider och vänder sig är det där med ekonomi en del i livet. Så lite spartips, i vardagen och andra finansieringsfunderingar, kommer här.
Det är en del utgifter som man faktiskt inte behöver och dessutom gynnas hållbarheten på planeten om vi minskar på resursanvändningen.

Ta till exempel påsar - vare sig de är av plast eller papp, återanvänd dem! Ju fler gånger ju bättre. Här används mest tygpåsar (älskar leta tyger på secondhand) eller medhavd väska. 
När det gäller livsmedel - skölj ur och återanvänd plastpåsar, använd smörgåspapper, förvara i glas eller metallburkar.

Ta cykeln och fötterna när du transporterar dig. Vi skaffade en smidig cykelvagn förra året och den används flitigt när vi tar oss till odlingarna och bikupan. Enkel att fälla ihop och tar inte särskilt stor plats i förrådet. Om du kan...åk mer tåg, spårvagn och buss.







Maten - laga egen från grunden och baka. Odla gärna råvarorna och välj grödor som håller länge. Den största behållningen med odlandet är att det blir hälsosammare och resursslöseriet blir inte av. Vem vill slänga den gröda man har vårdat? 
Köp fryst - oftast billigare än färskt och håller längre.




 











Bokashi- utmärkt jordförbättring och näring till växterna i en kökskompost. Det blir så klart mindre sopor dessutom. Samla löv, mindre grenar, gräsklipp och gödsel - gräv ner i trädgårdslanden, maskarna gör jobbet och finfördelar näringen. 

Städning. Använd trasor som går att tvätta. Vi har egna som både suger upp bra och skrubbar bort smuts. Dra ner på städmedel, man behöver inte alla "special medel". Ättika, bikarbonat, såpa, diskmedel och galltvål fungerar bra till mycket ihop med varmt vatten. Dammsugare utan påse finns - bara att tömma behållaren och du slipper leta efter nya påsar i butiken.

Lågenergilampor, LED och timer. Använd bara ljuskällorna när du behöver och inred så att ljuset finns naturligt med fönster, speglar och ljusa kulörer.

Låna - böcker och tidningar finns på biblioteken. Där arrangeras också föreläsningar och andra kunskapsutbyten gratis. Verktyg, kläder och redskap kan man låna av varandra. Inte behöver du väl köpa nytt om du bara använder det någon gång?
...

Eftersom vi är beroende av de naturliga system som finns, har vi velat bidra så hållbart som möjligt. Att skaffa och sköta bin är en del i det. Det är verkligen en materialhobby- ramar, vax, bin , kupor, skyddskläder och honungsslungning med alla dess tillbehör. Hittills har vi lagt ut runt 7000 kronor bara på att starta ett samhälle (ingen honungshantering). Som det ser ut nu hoppas vi på att våra bin överlever vintern - annars blir det ytterligare utgifter i att skaffa nya. 

Inkomster från biodling? 
Svensk honung håller hög kvalitét och arbete med att hålla dem friska ligger bakom. Men det lönar sig sällan ekonomiskt att sälja små mängder honung. Det lönar sig däremot i naturen, tillgången på frukt, bär och frö är beroende av pollinerare.
Planen är att sälja andelar av vår biodling. Dels för att få ekonomiskt bidrag men även informera och skapa ett intresse för bin och nå ut med honungsprodukter. 

På något vis måste man bidra till det hållbara samhället - än mer i dessa tider då vi lämnar spår på planeten bara genom att existera. Att vara mer sparsam och skapa en ekonomi där det lönar sig att vara det är i alla fall något.

Vad har du på dig?

Det känns tomt i händerna när alla ullstrumpor är färdigstickade och garnet är slut. De nystan som nu ligger och väntar är ett garn i ull/hampa-blandning. Låter kanske lite "strävt" men är mjukt och har bra struktur. Planen är att det ska bli någon slags väst i ljusblå och mellangrå nyans. Ska bara hitta en passande beskrivning först. 

Har ju länge vurmat för naturmaterial (se äldre inlägg) särskilt i kläder. Vilka är anledningarna till det? 
Först och främst är det ju organiska fiber som; 

- kan brytas ner och belastar på så sätt inte miljön. Plastmaterial (ex akryl, fleece) slits och hamnar med tvättvattnet i reningsverken. Bra? Nej! Dessa väldigt små partiklar passerar reningsverken och hamnar i naturen. 

-ofta är naturligt smutsavvisande. Ullfett skyddar nämligen bra mot smuts och man kan tvätta mer sällan. Bambu likaså, dock är det mer kemikaliekrävande vid tillverkningsprocessen.

- Kolla in den här fantastiska sammanställningen från Sveriges konsumenter gällande
textilmaterial.

Det är alltså INTE bara prislappen du ska kolla på när du köper kläder, utan materialvalet påverkar i högsta grad hur dina plagg belastar miljön. 

Det går också bra att förvandla gamla plagg till nya. Ullkläder kan man medvetet (eller omedvetet!) krympa vid tvätt i maskin. Ärmarna på en ulltröja kan klippas av och bli till exempelvis handledsvärmare. Vad sägs om att sy mjukisdjur till barnen av resterna eller gör ett lapptäcke? Idéerna är många...



När det är dags för garderobsrensning åker syntetmaterialen ut och ersätts med nya och gamla naturmaterial. Det känns mer vettigt!

smidigt

"Duogarden" består ju precis som det låter av en duo. Två personer som valt att slå ihop sina odlingskunskaper och krydda med gemensam glädje för växter, djur och natur och sin kärlek. Fördelen med att vara två är att man får lite olika idéer och blir lite så där nyfikna och hänsynstagande på köpet. 

En av oss är mer av "man tager vad man haver"-människa och den andre mer av "material-nörd". Det syns i att den förste odlar i gamla mjölkpaket med såjord och den andre köper lite mer lyx och praktiska tillbehör. Hur går det när vi ska odla ihop?

Eftersom all förodling sker i lägenheter i stadsmiljö (vi är inte sambos ännu, utan bor i varsin lägenhet i två helt olika städer) fick smidigheten testas i år. Det blir ju lätt jordigt, och lite mindre elegant när man slabbar i köket med jordpåsarna. 
Inköp av minidrivhus med root-it (root riot är samma sak) fick det bli. Paket med färdiga rotningskuber - bruna "svampar" med litet hål i som blötläggs lätt innan man sätter ner de i behållaren. I med frö och så nyper man av en bit svamp och lägger för (ja, en av oss ansåg att det behövdes, den andre inte). Otroligt smidigt! Inte en smula jord och resultatet är än så länge riktigt bra. 
Stig Häggqvist visar här hur enkelt det är även vid omplantering.

Både chili, spetspaprika och goijibär sådde vi (ger goiji en chans till, den förra frös/torkade sönder i höstas när vi tog bort den från friland) har kommit upp. Det är underbart nu i början av säsongen att se hur växtkraften i små frön får fart och ger små plantor. Det är små mirakel, som små bebisar som bara väntar på att växa till sig.
Det kommer bli fler plantor på detta sätt, men mjölkkartongerna då? Ja, det kommer väl dyka upp senare...kanske?

När det vänder

Januari, man har lämnat och klivit in i något nytt. Jag blir ivrig i takt med att dagarna faktiskt blir märkbart ljusare och behöver ladda upp inför allt fint som kommer.






Det återkommer varje år och ger sig i uttryck med att föra in gröna detaljer,  som tulpaner - krispiga och gärna i någon blekare kulör. Kylan bet tag i kinderna när vi gick in i affären och kom ut med en fin rund grön vas och första knippet rosa tulpaner. 









En bullig rund vas är ett måste för att kunna få till buketter med vidd och variation. Fyllde ut med några kvistar av syren och eukalyptus. 
Glas är ju dessutom magiskt för ljuset att leka med, perfekt när de sipprar fram allt längre om dagarna.














































Semlor njuts också i vinterkylan, mättar gott och finns gott om varianter. Man tröttnar aldrig på smakerna och konsistensen. 
Här är de mäktiga och goda semlorna från Göteborg, Mehrans Café vid Radiotorget - klassiker i vikt och smak.

Naturlig förnyelse

Sällan det ges nyårslöften här, även om känslan att starta på nytt infinner sig varje årsskifte, så fördelas istället engagemanget för " ett bättre liv" över hela året. När energin faller sig naturlig och pressen att "lova prestera något" inte är så stor. Det fungerar bra om man gillar att utvecklas och har redskapen för det, än att känna att man misslyckas redan i februari (när D-vitaminnivån dessutom är såååå låg).
Skäggkalanderns januari-man.


Det som satsas på nu är att träna upp kroppen - mest styrkan men även konditionen. Har man dubblerat odlingsprojekten mot förra året och får förhoppningsvis fulla bikupor att lyfta, behövs det en kropp som orkar. Vi går ut lite lagom med styrketräning - ofta men lite åt gången och det är tacksamt för kroppen svarar direkt på arbetet. Yogakurs är bokad och drar igång om ett par veckor. Namaste!



Att rensa ut julen och annat gammalt i hemmet känns också bra nu.  Vill man förnya hemmet tipsar jag om att våga lämna den trygga "vitt och grått-zonen". Den ger en ganska ren, opersonlig och tråkig känsla. 
Rådet brukar vara att man livar upp med kulörta textiler istället (kuddar, dukar, gardiner). NIX! 
Det finns så många kulörer som inte är alltför starka utan skapar värme till hemmet ändå. Här kommer några enkla tips:

Detaljer som guld, koppar och mässing, ger varm toner. Metaller kann kännas "hårt" så välj gärna "levande" material som skinn att balansera med. 










Gärna med struktur som konstrast, tänk blank-matt, mjukt-hårt och skrovligt-slät.

Våga testa kulörer som liknar naturen  - toner som exempelvis påminner om sand (har det på väggarna i vardagsrummet), gräs (i mitt kök) och himmel/vatten (blått i sovrummet) . 

Tänk en dämpad palett som bas -utgå från det naturen visar nu (kolla noga!), det finns faktiskt fler kulörer än man tror på vintern - som fungerar året runt.

Är man mer bekväm med förändringar, kan bruna och gula samt turkosa och röda toner passa.  Som den här lampskärmen i sammet vilken fick nytt liv som taklampa i hallen.

Hitta charmen i gamla föremål och naturens egna former - plocka in vårt ursprung!. 








Var inte snabb med att att ta bort en otrendig grund och ersätta med nytt. Speciellt i kök, som idag ofta består av vitt och blanka material. 
Här användes en gammal låda för snickarredskap som flaskställ.

Upprepa gärna liknande material, strukturer och kulörer på andra ställen i ditt hem. Håller man sig till naturen som tema blir det även mer tidlöst.


Matlagning och middagar är ju gemytliga tillfällen och även här mår vi bättre att att skapa en mysig stämning. Vi har ju middagar vid elden i våra gener och det finns detaljer som kan ge oss en del av det. 
Undvik dock köksluckor i ren furu - det blir för mycket av det goda. Hellre en bänkskiva i annat träslag, kakel, golv i jordton eller matbord med patina i så fall - så kan du köra på vita matta luckor. 

I stela miljöer som badrum kan varmt bruna toner också mjuka upp känslan. För in växter, trämaterial och dra ner på det kalla blå. 

Mjuka former och naturmaterial kan skapa en varm och trygg balans - extra viktigt när man ofta står där naken.

Skapa värme med doftljus - här ett med knastrande träveke med sojavax som du kan massera in på kroppen (från Basement Design).

Snäckor,sand, stenar och drivved kan bli små detaljer som påminner om havet och för in den där havsnära känslan på ett enkelt och diskret sätt.







Det går också bra att hitta mönster som påminner om naturen. Hitta inspiration i konststilar som 
art nouveau, romantiken eller barockens stilleben. 

Tror starkt på att svulstiga blommotiv kommer smyga in i mitt hem framöver - i form av en tavla, tyg eller någon tapet carma.se.

Betong är också ett material som skapar struktur och mindre ytor ger bra stenkänsla i rummet. Det kan påverka med att man känner sig mer lugn och stabil. Medan sammet ger ett lent och ömt intryck.

Mer om hur inredning och placeringar kan påverka vårt välmående finns i Feng shui. Än så länge kör jag på känsla - som stimulerar alla sinnen och ger en kreativ miljö.