För en och en halv vecka sedan befann vi oss 14 mil från odlingslotterna när telefonen ringde: - "Här är massor av bin som flyger vid min odlingslott." Jaha, vi fick lite mer bråttom i väg söderut. I bilen diskuterade vi fram och tillbaka. Inte kunde det väl vara våra bin? De har ju gott om plats, unga drottningar, mat och lever ett fint liv. Oavsett, hur tusan gör man med en svärm?
När vi kom fram syntes inga förrymda bin till. Vi synade vårt stora samhälle och fann drottningen och allt såg bra ut. Avläggaren (årets nykomling) såg också ut som väntat. Inget mer hördes förrän...
I måndags, då ett sms kom:
- "Hej, jag har bin här på min lott för avhämtning!" Vad tusan, inte igen?! Jag var själv hemma, då andra delen i duon börjat arbeta efter semestern, inte vill jag väl fånga in bin själv - vet ju inte hur man gör!?
Spatserade runt tillsammans i området på kvällen istället, inga bin syntes till. Så vi antog de hade flugit iväg...igen. Letade på Länstyrelsens hemsida efter telefonnummer till närmsta bitillsynsman. Det är denne man kontaktar när man hittar en svärm. Anticimex är mindre intresserade av att hantera bin.
Han var på semester, men gav oss rådet att försöka fånga in den, om vi hittar den, och kolla igenom våra samhällen. Vi återvände hem och frågade på sociala medier om svärmen mot förmodan kan ha kommit från våra bin. Flertalet ansåg de kan vara någon annans bin som rymt.
Så kom ytterligare ett samtal... i går morse:
- " De sitter en hel klunga bin bakom mina hallonbuskar."
Bah! På med kläderna och släpa med utrustningen, rota fram en kartong, silvertejp och spärrgaller. Vi har ju inte en extra bikupa att sätta dem i. Dessutom är jag ju själv hemma, men nu får det vara slut på biletandet.
Mycket riktig där satt de på hönsnätet bakom hallonbuskarna. Bestämt sopade jag ner dem i lådan i omgångar, de flög irriterat upp i luften och satte sig på samma ställe igen. Lyckades inte få ner alla, men hoppades att drottningen kom med i alla fall. De stannar där hon är. Jag tejpade sedan fast lådan och svettig, lite trött drog jag mig hemåt igen.På kvällen kollade vi sedan till dem och resterande bin var borta. Tjoho, vilken lycka! De verkar ha flugit in i lådan allihop.
Vi tittade grundligt igenom våra samhällen, såg drottningarna och allt såg ut som väntat. Alltså inte våra bin som rymt!
Hörde av mig till bitillsynsmannen idag igen. "- Har de mat?" , frågade han.
Bah! Nej, de har de ju inte. Så återigen...på med kläderna och iväg. Petade ner lite foderdeg (diverse sockerarter som de gillar) och nu inväntar jag bitillsynsmannens återkomst efter sin semester i morgon. Då får vi reda på om bina är friska och hur vi ska göra med dem.
Som sagt... hade väl inte tänkt lära oss så mycket om svärmning, men nu är vi den erfarenheten rikare också.
